Rapporten för blivande förstagångspappors upplevelser av att bli förälder av Margareta Mollberg och Sylvia Määttä är nu färdig och finns att hämta som Pdf-fil nedan. Elisabeth Björk Brämbergs artikel är under produktion liksom Ferid Krupics. Fokus på forskning finansierad av KJV är jämställdhet och en jämställd vård, men andra faktorer beaktas till viss del.
Fathers’ participation in childbirth preparation- gender ideals
Författare: Margareta Mollberg, barnmorska, Phd och Sylvia Määttä, sjuksköterska, Phd.
Sammanfattning: Denna kvalitativa studie syftar till att utforska förhållandet mellan fäders förlossningsförberedelser/föräldrakurser och bemötandet på en förlossningsavdelning i en medelstor svensk stad. Metoden är en empirisk intervjustudie. Tio blivande förstagångspappor, med varierande utbildningsnivå och social härkomst, intervjuas för att få deras uppfattning om förlossningsförberedelser och bemötande utifrån kön. Intervjuerna spelas in, skrivs ut ordagrannt och analyseras genom kvalitativ innehållsanalys.
Här kan du ladda ned rapporten. 
Demografiska, sociala och ekonomiska faktorers betydelse vid behandling av degenerativ höft- eller knäledssjukdom
Författare: Ferid Krupic, doktorand, Avdelning för Ortopedi, Institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet.
Bakgrund: Patienter som invandrat till Sverige (som ej har svenska som modersmål) upplever ofta problem vid kontakt med svensk sjukvård. Speciella problem kan förväntas då patienter söker för olika smärttillstånd. Ett exempel på en relativt vanlig sjukdom med behandlingsbar smärta är höftartros. Frågeställning: Finns det skillnader vid höftproteskirurgi mellan patienter med invandrarbakgrund och patienter födda i Sverige med avseende på ålder, könsfördelning, protesval samt utfall i form av upplevd förbättring samt risk för omoperation? Metod: Svenska Höftprotesregistret registrerar samtliga primära höftprotesoperationer som utförs i Sverige. I databasen registreras bland annat olika demografiska faktorer, protesval, typ av operationsklinik och utfall i form av proteskomplikationer som leder till ytterligare operativa åtgärder samt utfall i form av EQ-5D, patienttillfredsställelse och smärta. Den sistnämnda registreringen görs före operation och efter ett år. I Sverige registreras patientens modersmål via skatteverket. På detta sätt erhålls två grupper: patienter med utländsk bakgrund och patienter födda i Sverige. Preliminära data talar för att cirka 5 % av de patienter som opereras har utländsk bakgrund, vilket möjliggör denna studie ur statistisk synvinkel.
Sammanfattning (abstract) av resultaten från Ferid Krupics första studie hittar du här: Studie 1
Ferid Krupic har 111120 sammanställt sina två av KJV finansierade artiklar, översatta til svenska, som en rapport att ta del nedan. Rapporten belyser intressanta fynd av forskningen.
Ferid Krupics rapport laddas ned här
Villkor för jämlik vård för utlandsfödda patienter med diabetes typ 2
Författare: Elisabeth Björk Brämberg
Bakgrund: Tillgången till vård för patienter med svensk- eller invandrarbakgrund verkar skilja sig åt. Samtidigt verkar det finnas skillnader i tillgång till vård för kvinnor och män med invandrarbakgrund. För att närma sig det här området behövs ett perspektiv som gör det möjligt att avtäcka mekanismer som inverkar på villkoren för jämlik vård. Intersektionalitet är ett samhällsvetenskapligt begrepp som används för att lyfta fram samverkande relationer och visa hur dessa tar sig uttryck i olika sammanhang. En poäng är att maktordningar inte ses som enskilda företeelser, utan är beroende av varandra.
Syftet är att belysa och jämföra villkoren för jämlik vård för utlandsfödda patienter med diabetes typ 2. Målet med studien är att visa om, och i så fall hur villkor för jämlik vård ser ut för utlandsfödda män och kvinnor. Målet är också att ge ett problematiserande bidrag till utvecklingen av begreppen vårdrelation och patient utifrån ett intersektionellt perspektiv.
Metod: Studien är en kvalitativ studie med observationer och intervjuer som datainsamlingsmetoder. Möten mellan distriktssköterskor/sjuksköterskor och utlandsfödda patienter observeras. Före och efter ställs frågor i form av en kort intervju till distrikssköterskan/sjuksköterskan.
Forskningsfrågor besvaras av KJVs chef Sylvia Määttä eller Peder Welin